10 s e p t e m b e r

Det känns lite som att jag borde ta vara på min ensamma kväll. Som att jag nästan borde tycka att det är skönt. Kan sitta uppe hur länge jag vill.
Lyssna på musik utan att jag stör någon and so on.
Men helt ärligt tycker jag inte att det är ett dugg bekvämt.
Det är nog tillochmed lite läskigt att sitta här helt själv.
Man blir ju bortskämd. I över 3 månader, varje natt har jag haft min pojkvän här. Vi bor ju faktiskt tillsammans redan nu. Och så helt plötslgt åker han bort och väljer att ta två kvällar i en smäll. Känns sådär faktiskt.
Jag saknar honom.
Låter kanske löjligt, men det är sant.