Varför lär jag mig aldrig?
Det finns dem som säger att man lär sig av sina misstag.
Jag har lärt mig av några. Men inte alla.
Som dethär till exempel. Jag har gått på det varje gång. Litat på honom varje gång. Tillochmed har jag vissa gånger fått för mig att han verkligen tycker om mig.
Det är bara lögn. Och jag gråter lika mycket varje gång.
Varför lär jag mig aldrig? Vill jag inte lära mig?
Det har också slagit mig några gånger. För jag vet ju hur otroligt mycket jag njuter när han är sig själv. Eller.... Så som han är mot mig åtminstone.
Jag vet inte hur ärlig eller hur mycket sig själv han är.
Men jag tycker om den han är mot mig när han är här.
Jag tycker om hans fina sms. Jag tycker om honom.
Men är det värt det? Fortfarande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar